Direktlänk till inlägg 1 augusti 2014
En vecka har gått sedan våra pojkar kom till oss. Fem dagar sedan Eddie lämnade oss. Känns som en lång tid där dagarna går i varandra. Igår tittade jag på bilder av Eddie, hade glömt hans ansikte.
Liten Love gör framsteg. Han har idag fått flytta från sin kuvös till en värmebädd. Han håller temperaturen bra själv. Nu är det bara värme underifrån. Känns konstigt att hålla honom, ge honom mat i sonden och sedan bara gå därifrån. Det är som om han inte är riktigt vår ändå.
Vi är föräldrar som kommer och går som vi vill. Jag ammar en maskin istället för ett barn.
Han väger 1330 gram nu. Det är nästan hans födelsevikt. Han var ju övervätskad och svullen av för mycket blod när han föddes, så nu väger han 1330 gram på riktigt.
Idag beställde vi avgjutningar av Eddies händer och fötter. Och en fin vagn till Love. En enkel.
Har också fått besök av en vän som hade med en present till Love. Kändes skönt att se en vanlig människa i vår neo- bubbla. Tack för att du vågade komma hit:)
Tack också alla ni raka människor som bryr sig. Som kan prata om båda. Det blir lättare då. Även om jag inte orkar svara alltid.
Hur kan man leva utan sitt barn? Jag tror inte man kan och ändå gör vi ju det. För dagarna går. Och då har man väl levt. Men vi lever på ett annat sätt. Och vi vill ha dig med i vårt liv så mycket det bara går. Så egentligen lever vi inte utan dig. ...
Imorgon är det nio månader sedan du var hos mig, fina lilla Eddie. Så oerhört saknad är du. Tid har gått och gör traumat kring din död lite suddigare på något sätt, men smärtan i att du inte är här är precis lika stark. Tiden lurar oss lite, skalar ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 |
|||||||
4 |
5 |
6 |
7 |
8 | 9 |
10 |
|||
11 |
12 |
13 |
14 | 15 |
16 | 17 |
|||
18 | 19 |
20 |
21 |
22 |
23 | 24 |
|||
25 | 26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
31 | |||
|